Tisdag 5 november arrangerades en heldag med fokus på får på Brunnby gård, Västerås.
Framtidsdag Får arrangerades av Agro Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanland, LRF Mälardalen, Västmanlands läns Fåravelsförening och Glada Fåret. En aktivitet i den regionala livsmedelsstrategin. Logotyper finansiärer, längst ner på sidan.
Hur får vi lammproduktionen att öka i Västmanland? Vilka möjligheter finns det för synergieffekter i en sådan produktion? Vad är ”nytt” i branschen? Det var frågor vi ställde oss inför den här dagen och bjöd in sakkunniga från producentledet via rådgivare till forskning.
Ca 70 deltagare slöt upp och majoriteten bestod av lammproducenter, fårägare och branschfolk. Vi började med en halvtimmes kaffe, smörgås och mingel. En minimässa stod också uppställd hela dagen där deltog: Distriktsveterinärerna, Vidilab, Gård- och Djurhälsan, Scan Sverige AB, KLS, Leader Mälardalen, Glada Fåret, Norrgårda Stängsel, SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) med flera.
Nedan följer ett referat från dagen, främst baserat på citat antecknade under föreläsningarnas gång.
Kl. 9.00 drog programmet i gång med en introduktion och presentation av arrangörerna Agro Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanland, LRF Mälardalen, Västmanlands läns Fåravelsförening och Glada Fåret.
Först ut på scen var Tomas Olsson, ordf. Sveriges lammköttsproducenter, tillsammans Marie Gidlund, Sweden Food Arena. Tomas företag är en storproducent med närmare 100 tackor och hans egna ord “30 år med får” får beskriva erfarenheten han besitter.
Tomas och Marie berättar om sina respektive verksamheter från olika håll av frågan med fokus på; “Hur skapar man lönsamhet? Vi måste prata om marknaden.”
En av Sweden Food Arenas huvuduppdrag är att omvärldsbevaka och Marie frågar publiken; vad vill näringen, vart är näringen på väg?
Hon fortsätter: “Det är en omättad marknad, där konsumenterna vill köpa lamm. Det här har konkurrenterna sett som t.ex Irland. 28% är marknadsandelen för Sverige. Resten kan andra bara åka hit och hämta hem.”
(Bord Bia, Irlands motsvarighet till Livsmedelsverket vann 2023 en EU-upphandling om medel för att marknadsföra irländskt lammkött. Målet med kampanjen, kallad EU Organic Beef and Lamb, är att öka ekologiskt jordbruk på Irland. Sverige som är en av Europas ledande ekomarknader är del av kampanjens fokusområden. Källa https://www.bordbia.ie/)
“Vi vill se en färdplan för den här värdekedjan? Vilka vill växa. Vi har dessutom en landsbygdsminister som älskar kött. Ni har två år på er att positionera er.”
“Vi vill se en plan för näringen, branschen själv måste ta fram den. Paketera storyn, varför ska jag välja svenskt i stället för irländskt eller nyazeeländskt? Vi importerar fler lamm från Irland än vi producerar i Sverige, Irland får stöd. De har sett marknaden.”
Tomas berättar att både Irland och Nya Zeeland minskar sin produktion.
“Vi kan lösa det här själva, min tro är ännu större nu när vi har politikerna med oss. Skåne ligger i framkant, länsstyrelsen där har sagt att de ska fördubbla sin produktion på 10 år.”
Marie: “Om länsstyrelsen i Skåne stötar kan länsstyrelsen i Västmanland haka på och fler och vi kan då bygga en nationell kraftsamling runt det här och poola. Våga tänk lite större.”
Båda poängterar att kvalitén viktig fråga, och alla mervärden som tex biologisk mångfald, låg antibiotikaanvändning.
“Politiken vill hänga med en vinnare. Om man ser en näring som vill växa och bidra till den gröna omställningen. Men det gäller att berätta vad ni vill.”
Titti Strömne, Glada Fåret berättar vilka slakterier vi har i närområdet och visade en översikt som deltagarna fick del av.
Nästa talare på schemat är Robert Nilsson, Scan med rubriken “Framtidens lammproduktion”.
Robert slår fast att det främst handlar om två problem som måste åtgärdas för att kunna växa; En modernisering måste till och “fårnäringen själva kan inte samsas, massa inbördes fajt”.
Han påminner om att svenskt lammkött är en premiumprodukt. “Man ska ha klart för sig att kunden inte ska jämföra/välja mellan kyckling och lamm.”
Vidare menar han att det som behövs framöver är styckade kroppar och ett kvalitetstänk inom branschen.
“Vi måste höja kvalitén men kanske inte som ni tror. Kvalitén som kommer in till slakteriet idag är för ojämn = vi kan inte hålla uppe vårt pris som vi vill. Vi måste tjäna pengar på varje del av kroppen som vi styckar.”
“Produktionssäkerhet i hela kedjan är allra viktigast. Idag är det inte så. Det är för stor skillnad i kvalitet i de kroppar som kommer till slakt idag.”
Robert framhåller vikten av Ätkvalitet:
“Vi måste sälja ett kött som är marmorerat, måste vara mört. Mört är genetik. Genetik är nyckeln till allt. Lamm ska vara en smakupplevelse!”
Han sammanfattar: “Styckning, kvalitet, smakupplevelse – det kommer förändra och Våga tänka nytt!”
Carina Andersson, ekologisk lantbrukare, Högsta gård, Köping, är näst på tur. Carinas rubrik: ”Kan Västmanland bli det nya lammlänet?”
Vi får veta mer om Carinas bakgrund som grisuppfödare och om Kravproduktion. Hon berättar vad som ledde fram till att flera grisbönder gick samman och arbetade i gemensam sak och bildade Jord på trynet.
“Det blev skakigt när Kravmärket var i fara, man ville slopa utevistelsen, vilket vi tyckte var det allra viktigaste. Varför säljer vi inte själva? Vi samlade oss och åkte runt till lokala livsmedelssäljare.”
“Hade vi varit en och en hade det inte gått, då hade det inte funnits några kravgrisar.”
“Vi fick nya kontrakt tillsammans och närmade oss marknaden på ett annat sätt. Vi kom väldigt nära marknaden då de förstod att vi är viktiga.”
“I början var allt otydligt, nu går alla kontraktsskrivningar genom styrelsen för att vi ska veta vilket antal vi har att förhandla om (sälja). Väldigt mycket säljs via kampanjer, då måste man veta att det finns kött att sälja och kunna planera.”
“Vi arbetar för hela vår lilla bransch. Viktigt också att vi har koll på hela vår produktion till exempel för att stoppa smittor. Numera dokumenterar alla sina semineringar och vi kan då räkna långsiktigt hur många grisar vi kommer få.”
Idag har Carina får, 30 tackor, vilket passar hennes produktion säger hon. Med fåren tänker hon som en grisbonde; effektiv lamning, styra när de ska lamma, få in brunsten, slaktmogna vid den tiden hon bestämmer osv och förstås väldigt noga med vägning.
Men det är svårt att få till fulla transporter; “Inte lönsamt om jag inte har full transport. Kan vi samarbeta om vi är många som inte får ihop fulla transporter?”
Carinas slutsats blir att det är många som har få tackor. Ska man göra det på Scans sätt eller ska man samarbeta?
“Vi kan göra ett bra jobb fastän vi inte är jättestora. Inte sitta här och vänta på att “någon annan” ska sälja lammet åt oss. Man måste påverka hela tiden, ligga på dagligvaruhandeln för de byter folk hela tiden.”
Hon avslutar med inspirerande ord: Lammkött är ju jättegott och lamm som ätit gräs är dessutom proppfulla med Omega 3!
Maria Dirke, Agro Sörmland är inbjudan för att berätta om det Leaderfinansierade projektet Mer vall. Utgångspunkten för projektet har varit att framgångsrik spannmålsodling, inte minst odling av vete, utan försämrad lönsamhet kan leverera såväl ökad kolinlagring i marken som ökad biologisk mångfald. Detta genom att möjliggöra inslag av mer vall i växtföljden.
Vi får veta mer om vallens betydelse, den har flera nyttor som kolinlagring (ökad mullhalt), vattenhållande förmåga, ökad genomsläpplighet för vatten, biologisk mångfald.
“Kan man föra in vallen 1–2 år i sin växtföljd ser man att det kan göra rejäla skillnader. Viktigt för vattnet, både vid stora mängder och torka. Mer mull i marken lagrar mer kol.
Bland deltagarna finns Henrik Berndtsson, ordförande fröodlarna i Västmanland, so, gör inspel om bristen på rödklöverfröodlingar i Västmanland.
“Rödklöver är väldigt beroende av stora humlor som pollinerar. Vi har stor brist på dessa humlor. Vi måste vara rädda om insekterna som har blivit alldeles för få. Humlorna är de viktigaste vi har. Vi kan göra små åtgärder som kan göra mycket bra, tex ensilagebal i en backe som de kan bo i.”
Maria pratar också om samverkansdelen och nya affärsmöjligheter och på råd om hur man börjar: “Börja smått, det krävs mycket men finns mycket att ge i alla riktningar – ekonomisk och biologisk mångfald mm.”
Tomas Olsson kommer med som bollplank och samtalet handlar om betande gräs; hur gör man?
“Bygga infrastruktur, stängsel, ge rätt förutsättningar med markkarteringar, använd den nya tekniken, rätt PH, rätt kalium et cetera. Rotationsbetessystem; växa till 8 cm, beta ner till 4 cm, ny fålla osv.”
“Vi har möjligheterna att ha fåren utan att ge kraftfoder, kan gå på gräs från vår till höst då det är dags att slakta. Finns ekonomisk potential i det betande gräset genom att säkerställa att ha bra bete.”
Därefter serverades vi lunch; Färsbiff på tacka och fick den presenterad av leverantören Mova Berglund, Kärrbo prästgård. Det smakar mycket bra.
Efter lunchen stod ekonomi på schemat. Karl-Ivar Kumm, SLU Skara, berättade om projekt om Lönsamma vägar till ökad lammproduktion. Vad fordras förutom god biologiska produktionsresultat?
Han pratar om både små och stora besättningar och visar kalkylmodell för att beräkna lammproduktionens lönsamhet utifrån täckningsbidrag 1 (TB1) och täckningsbidrag 2 (TB2).
INFO om TB 1 och TB2: Täckningsbidrag 1 (TB 1) visar netto efter att direkta produktionsrelaterade kostnader är betalda. Däremot är inte underhållskostnader för byggnader och räntekostnader på rörelsekapital inräknat. Täckningsbidrag 2 (TB2) visar nettot efter att samtliga rörliga särkostnader är betalda.
TB 1 är ”hyfsat bra” enligt Karl-Ivars grundmodell. Det visar hur investeringar som ny byggnad lätt “äter upp” täckningsbidraget i TB 1.
TB 2 om vi ska växa och ha stor verksamhet – driftsledning, risk och uppstartskostnader.
Arbetsåtgång har stor betydelse för TB 2, den är olika i stora fårbesättningar.
Investeringsstöd står för stor del.
Bättre resultat om man har egen mark nära gårdscentrum, sämre om utan investeringsstöd.
Genom att omvandla skog eller annan mark till betesmark hemmavid kan man öka lönsamheten. Slippa åka med djuren (tid & drivmedel). Gör större betesmarker, då förbättras lönsamheten menar Karl-Ivar.
Vi fortsätter på den ekonomiska banan och hör Länsstyrelsen i Västmanlands Josefin Eriksson berätta om olika stöd. Till exempel investeringsstöd för djurstallar och rovviltavvisande stängsel, mer info finns på webbsidan hos din länsstyrelse.
Katarina Karlsson, länsstyrelsen, pratar med oss om Förprövning.
“Förprövning finns för att bygget ska bli rätt, den är gratis att göra. Det kan dock bli dyrt att göra det efter byggnaden uppförts.”
Sanna Fernholm, fårbonde och spannmålsproducent utanför Sala har precis förprövat sin loge och exemplifierar processen från sitt håll som sökande:
“Lite läskigt men det gick jättebra. Något som funkade jättebra var att diskutera och ha en dialog.”
Katarina fortsätter:
“Var heller inte rädd för att göra ritningen själv och man måste kunna ändra. Ge dig ut och prata med folk, titta på stall och olika lösningar. Vad tycker jag om, vad är jag duktig på, hur vill jag jobba. Måste vara måttsatt men var inte rädd att rita själv. Det viktiga är att alla resurser finns som de ska.”
20 får är gränsen för förprövning. Det gäller inte bara ny byggnad utan även att bygga nytt i befintlig byggnad – när man tar något i bruk för annat.
Tidsram? Hur lång tid innan ska du förpröva? Katarina svarar att enligt lagstiftning är det 8 veckor från komplett ansökan.
“Ofta tar det 4–6 veckor från oss men det kan variera om vi inte får svar på våra frågor.”
Riva får du göra men inte bygga nytt innan beslutet.
Rådgivning? Katarina förtydligar att länsstyrelsen inte är rådgivare men de är gärna med och bollar idéer.
”Kom in med ansökan så kan vi åka ut på plats om tid finns. Annars kom in till länsstyrelsen”.
Titti Strömne fanns med under dagen som en av arrangörerna, Glada Fåret, men hon representerade också Arena Svensk Ull och gav oss mer information om deras verksamhet. Lina Sofia Lundin, Swedish Wool Initiative Dalarna, skulle ha funnits med men var tyvärr sjuk och kunde inte medverka.
Titti berättade att Arena Svensk Ull har ca 40 medlemmar som representerar hela värdekedjan (företag och organisationer). Uppgiften är att stärka samverkan och att vara en katalysator för företag.
“All ull (bortsett från dorper) har ett värde om den är så gott som skräpfri och ej filtad!”
Titti säger att det är svårt att hitta en entreprenör som vill starta en ullinsamling, behövs 50–100 ton per år behövs för att få lönsamhet.
Titti hade också uppgiften att sammanfatta Lina Sofias presentation och berättade för oss vad projektet Swedish Wool Initiative (finansierat av Vinnova) gör: samlar in ull, arbetar fram nya verktyg för klassificering och processer i förädling, innovativa nya produkter, utveckla cirkulära affärsmodeller, hållbarhetsanalys.
Satsningen i Holma Hälsingland (station för ullinsamling, och tvätteri med mera) har som mål att samla in 50 ton under hösten 2025. På sikt ska stationen ta emot 500 ton ull från Dalarna & Gävleborg men troligen också behov att att ta emot ull från Mälardalen.
Därefter bjuds på fårglass från En får tacka till workshoppen som vi kommer att referera från i ett annat inlägg.
Sammanfattningsvis står det klart att det finns stor potential för svensk fårnäring att öka. Marknadsandelen som idag täcks av den svenska produktionen är mindre än 30% med konkurrens från framför allt Irland och Nya Zeeland.
Hur ser vägarna framåt ut? Vilka möjligheter finns att öka dessa marknadsandelar? Hur skapar vi en lönsam affärsverksamhet utan att göra avkall på till exempel kvalitet och djurskydd som är två av den svenska produktionens stöttepelare.
Dagen bjöd på inblickar i dagens situation. Vi fick inspiration till samverkansmodeller och kanske framför allt träffas och nätverka inom målgruppen.
Vi riktar ett stort till alla som deltog och gjorde det till en givande och intressant dag som ger mersmak för framtiden.
Framtidsdag Får arrangerades av Agro Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanland, LRF Mälardalen, Västmanlands läns Fåravelsförening och Glada Fåret. En aktivitet i den regionala livsmedelsstrategin.
