Den 26 maj genomförde Agro Väöstmanland en fältexkursion i Hedströmsdalen i lövskogsområden som förvaltas av Köpings kommun. En aktivitet i projekt Variationsrikt skogsbruk, medfinansierat av EU (mer om det här).
Under besöket framgick att lövskogens skötsel är starkt platsanpassad, där beslut om trädslag, föryngring samt skötselåtgärder som röjning och gallring varierar beroende på lokala förutsättningar. Betydelsen av en genomtänkt föryngringsstrategi betonades särskilt, då dessa val påverkar skogens långsiktiga utveckling. Vidare lyftes vikten av att integrera hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljöer och artskydd i ett hållbart skogsbruk.
Första stoppet var SLU:s försöksområde vid Malmön, där plantering på tidigare åkermark har genomförts. Området har tillförts muddermassor från Mälaren under 1970-talet. Området omfattade ett flertal försöksytor med tydligt avgränsade bestånd, vilket möjliggjorde jämförelser mellan olika trädslag, såsom björk, asp, hybridasp, poppel och al. Variationer i tillväxt och etablering observerades, och faktorer som markförhållanden och plantval lyftes som avgörande för resultatet.
Vid Vitön, intill Malmön, gjorde vi ett kort stopp och pratade om föryngring och hur man väljer träd efter markens beskaffenhet. Skogsskötsel kan vara allt från att ta bort enstaka träd till större avverkningar, och i instabila bestånd behövs åtgärder för att minska risker eller bevara vissa skogstyper. Samråd inför åtgärder är viktigt eftersom många vill olika saker med skogen. Bra dialog och information leder till bättre beslut, smartare skötsel och ökad förståelse för varför åtgärder behövs.
Vidare till Karlbergsskogen som rymmer ett för området ovanligt bokbestånd. Planteringen initierades 1858 av jägmästare Josef Arpi och pågick under en femårsperiod, med inslag av flera trädslag, bland annat ek, lärk, gran, tall, ask, alm och bok. Skogen utgör en variationsrik miljö där boken har etablerat sig väl och föryngrar sig naturligt. Området bidrar med flera ekosystemtjänster, såsom biologisk mångfald, rekreationsvärden och ett rikt fågelliv. Som ädellövskog omfattas beståndet av särskilt skydd och kräver tillstånd för avverkning.
Vid Odensvivägen genomfördes en jämförelse mellan slutavverkning och skärmställning, där en del träd lämnas kvar som skydd. Fördelar med naturlig föryngring lyftes, då den innebär lägre kostnader genom att beståndet etableras spontant. Samtidigt kan betesskador på lövträd påverka utvecklingen negativt.
Lövskog har en relativt kort omloppstid, omkring 60 år, och används i dagsläget främst som energiråvara. Dess framtida ekonomiska värde bedöms dock kunna öka i takt med utvecklingen av förädlingsmöjligheter för lövträ. En central förutsättning för detta är tillgång till fungerande marknader och närhet till anpassade sågverk.
Vidare diskuterades hur olika faktorer påverkar skötselbeslut och investeringar. En väl genomarbetad skogsbruksplan, baserad på analyser av ståndort, trädslagsval, risker och hänsyn till biologisk mångfald, utgör ett viktigt underlag för långsiktig planering och ekonomisk uppföljning.
Skogens härlighetsvärden lyftes också fram, det vill säga värden som inte är direkt kopplade till ekonomisk avkastning. Dessa innefattar bland annat upplevelsen av landskapet, årstidernas variationer samt skogsägandets känsla av tillhörighet och långsiktighet. Trots att dessa värden är svåra att kvantifiera, bidrar de i hög grad till trivsel och välbefinnande.
Ett stort tack till våra föreläsare samt till samtliga deltagare för ert engagemang och för att ni generöst delade med er av kunskap och erfarenheter.
